AllmänhetVÅRDPERSONAL
Glutenintolerans

Glutenintolerans (Celiaki)

Glutenintolerans är en kronisk sjukdom som brukar kallas för celiaki. När man lider av det innebär det att man inte tål proteinet gluten, som finns i t ex vete, råg och korn. Detta skapar inflammation i tunntarmen som leder till att man inte kan ta upp näring på rätt sätt.

Celiaki ansågs länge vara en barnsjukdom, men det är ett vanligt tillstånd som drabbar människor i alla åldrar. Eftersom besvären är livslånga behöver man utesluta gluten ur sin kost under resten av livet. Glutenintolerans är i många fall ärftligt.

Glutenallergi?

Glutenintolerans är inte en allergi, men ibland förekommer ändå begreppet ”glutenallergi”. Det kan förväxlas med spannmålsallergi, en allergi som främst förekommer hos barn. Några exempel på spannmål som man kan vara allergisk mot är vete, korn, havre och råg. Om du vill läsa mer om allergier kan du göra det på astmaochallergilinjen.se.

Symtom på glutenintolerans

Det finns många olika symtom på glutenintolerans, och de kan även variera stort i allvarlighetsgrad. Vissa mår mycket dåligt medan andra inte märker av sin intolerans överhuvudtaget. Här följer en genomgång av några av de vanligaste symtomen.

Diarré och/eller förstoppning

Man får ofta någon typ av tarmrubbning när man har glutenintolerans. Både diarré och förstoppning är symtom som kan förekomma. Glutenintoleranta barn kan periodvis vara hårda eller lösa i magen.

Gaser och spänning

Ett annat vanligt symtom är att man känner gasig, bubblig och spänd i magen. Uppblåstheten kan komma i samband med buksmärtor.

Kräkningar

Det händer att de som är drabbade av glutenintolerans upplever kräkningar och illamående.

Viktnedgång

Celiaki kan leda till att man går ner i vikt. Viktnedgången kan t ex uppkomma till följd av tarmskador, dålig aptit eller kräkningar.

Trötthet och nedstämdhet

Glutenintolerans kan även ge psykiska symtom. Trötthet och nedstämdhet är vanligt, t ex vid ansträngning eller träning. Man kan få koncentrationssvårigheter och känna sig deprimerad och uppgiven.

Smärta och ömhet

Man kan uppleva smärtor och ömhet i skelettet, speciellt över revbenen.

Blåsor

Glutenintolerans kan leda till både munblåsor (afte) och blåsor på huden. Det händer även att man får sveda på tungan. När man får hudblåsor till följd av celiaki brukar det kallas för hudceliaki.

Svårighet att bli gravid

Det kan bli svårt att få barn när man är glutenintolerant. Detta gäller både män och kvinnor.

Andra besvär med liknande symtom

Eftersom många av tecknen på glutenintolerans visar sig i magen och tarmarna finns det mag- och tarmsjukdomar där symtomen liknar de man får när man är intolerant mot gluten. Om man har mag- och tarmstörningar som t ex diarréer, förstoppning, svullnad och gaser kan det tyda på att man har colon irritabile (IBS).

Blod i avföringen är dock inte ett tecken på att man har drabbats av celiaki. Om man har blod i avföringen ska man söka vård och bli undersökt för att se att man inte har drabbats av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), t ex ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller någon annan mag-tarmsjukdom.

Följdsjukdomar

Glutenintolerans kan leda till att man får andra problem. Om man inte behandlar sin celiaki kan problemen att ta upp näring leda till att man får järnbrist eller vitaminbrist. Det kan även rubba upptaget av kalcium i tarmen och göra att man riskerar att få benskörhet (osteoporos).

Barn och ungdomar med glutenintolerans

Glutenintoleranta små barn brukar äta sämre än andra barn. Eftersom detta kan komma i samband med andra viktminskade symtom som diarréer och kräkningar händer det att de inte växer i förväntad takt. Ju yngre barnet är, desto mer brukar glutenintoleransen påverka växten.

Glutenintolerans kan också leda till att puberteten börjar senare än vanligt. Symtomen hos barn i tonåren liknar alltmer de tecken man upplever som vuxen. Det finns även de barn som inte lider av några besvär trots att de är glutenintoleranta, men sedan märker att de mår bättre efter att ha fått behandling.

Några andra symtom på celiaki hos barn är:

  • Stora illaluktande diarréer som växelvis kan varieras med förstoppning (förekommer i alla åldrar).
  • Kräkningar (förekommer i alla åldrar).
  • Magont (vanligare hos barn som är äldre än två år).
  • Bristande aptit (vanligare när barnet är äldre än ett år).
  • Trötthet, missnöje och orkeslöshet (vanligare när barnet är äldre än ett år).

Ett ovanligt symtom som främst uppstår hos barn som är under två år är att magen blir svullen och stor samtidigt som armar och ben blir magra.

Vem får glutenintolerans?

Ungefär 1-2 procent av Sveriges befolkning beräknas ha celiaki, och besvären är vanligare hos kvinnor än män. De som har vissa kroniska sjukdomar har större risk att bli glutenintoleranta tex. Typ 1-diabetes, Hypertyreos, Hypotyreos, Downs syndrom och ett flertal kroniska leversjukdomar.

Vad händer i tarmen?

När någon som är glutenintolerant äter något som innehåller gluten aktiveras tarmens immunförsvar mot främmande ämnen. Försvarsmekanismen reagerar och gör att tunntarmens slemhinna blir inflammerad. Inflammationen gör att tarmluddet, som tar upp näring inne i tarmen, får svårt att utföra sina uppgifter på rätt sätt. Ju mer gluten den drabbade får i sig, desto större blir skadorna i tarmen. Om man fortsätter äta gluten kan tarmen inte läka ordentligt och börja fungera på ett bra sätt igen.

Undersökning och diagnos

När man vänder sig till vården brukar man genomgå en eller flera undersökningar. När man genomgår undersökningarna måste man fortsätta äta mat som innehåller gluten, eftersom intoleransen annars inte märks i proverna. Detta gäller oavsett om man tar ett blodprov eller en tarmbiopsi.

Blodprov

När läkaren misstänker att någon är glutenintolerant brukar den ta ett blodprov för att mäta halten av transglutaminasantikroppar. Om halten i blodet är högre än vanligt är det ett tecken på att personen har celiaki. För att bli säker på att det handlar om glutenintolerans brukar man ofta även göra en tunntarmsbiopsi.  

Tunntarmsbiopsi

En tunntarmsbiopsi är ett prov som tas från tunntarmen. Provet från tarmen studeras i ett mikroskop, om man upptäcker att tarmluddet är skadat visar det att problemen handlar om glutenintolerans.

Gastroskopi

En tunntarmsbiopsi kan göras på två sätt: ett sätt är att göra det i samband med en gastroskopi, en undersökning där man för en tunn slang in i tarmen genom munnen och svalget. Slangen är kopplad till en kamera och en skärm, vilket gör att läkaren har möjlighet att se hur det ser ut i tarmen. Läkaren kan ta små prov från tarmen under undersökningens gång. Barn brukar oftast sövas under proceduren, och vuxna kan få lugnande medel.

Kapselbiopsi

Den andra metoden är kapselbiopsi. När man utför en kapselbiopsi förs en slang med en kapsel ner i tunntarmen genom munnen och magsäcken. Kapseln är ungefär lika stor som en lillfingernagel. Läkaren kan genom röntgen se var i kroppen kapseln är, och när den är på rätt plats kan läkaren använda den för att ta ett prov i tarmen. Det är möjligt att få lugnande medel även vid en kapselbiopsi.

Diagnos

När läkaren ställer diagnosen gör den en samlad bedömning baserat på symtom, blodprov och eventuell tarmbiopsi. Det kan ta tid att få sin diagnos av flera orsaker. Symtomen kan variera kraftigt mellan olika personer, och det kan vara svårt att ställa en diagnos, även för erfarna läkare. Vissa har fått söka vård flera gånger innan glutenintoleransen upptäckts, och andra kan ha behandlats för andra besvär med liknande symtombild.

Man bör inte själv försöka behandla sin misstänkta glutenintolerans utan att få en fastställd diagnos från en vårdgivare. Om man gör det finns risken att det kommer att ta längre tid att få rätt behandling.

Behandling av glutenintolerans

Det enda man kan göra för att behandla glutenintolerans är att utesluta saker som innehåller gluten ur sin kost. Eftersom intoleransen är livslång kommer man inte kunna äta något av det igen om man vill hålla sig fri från symtom. Det kan ta lång tid innan tarmen helt läker efter att man påbörjat en glutenfri diet. Oftast tar det upp till 6 månader för barn och upp till ett år för vuxna, men i enstaka fall kan det ta ännu längre tid.

Många som får diagnosen brukar få möjlighet att träffa en dietist som går igenom vad man bör och inte bör äta. Att få information om kosten är viktig, eftersom det kan vara svårt att veta exakt vilka livsmedel som innehåller gluten.

Vad kan man äta?

Man kan äta allt som inte innehåller gluten. Det är viktigt att läsa innehållsförteckningen på livsmedel och fråga om man är osäker.

Ett exempel på glutenfri kost är Bi-Aglut glutenfritt som finns i form av pasta och smörgåskex. Bi-Aglut-produkterna är avsedda för personer med glutenintolerans och de som är allergiska mot vete, korn, havre eller råg. Produkterna går att köpa på ditt apotek, men de går även att beställa hem till dörren online genom ett nätapotek.

När bör man söka vård?

Om man misstänker att man lider av glutenintolerans bör man söka vård på en vårdcentral för undersökning och eventuell diagnos. Man bör inte sluta äta gluten på egen hand utan att ha träffat en läkare.

Bi-Aglut glutenfritt

Bi-Aglut glutenfritt

Det man kan göra för att behandla glutenintolerans är att alltid äta mat som är fri från gluten. Ett alternativ är att sluta äta alla livsmedel som innehåller gluten utan att ersätta dem i sina kostvanor. En annan lösning är att börja med glutenfri specialkost, som t ex glutenfri pasta. Bi-Aglut glutenfri pasta och glutenfria smörgåskex är två exempel på denna kost. Bi-Aglut är godkänt av Livsmedelsverket som ett livsmedel för särskilda näringsändamål.

Lär dig mer om Bi-Aglut glutenfritt