Mikroskopisk kolit

Vattnig diarré och många toalettbesök? Du kanske har ont i magen och svårt att hålla tätt under natten? Du kan ha fått en attack av mikroskopisk kolit. Det innebär att tjocktarmen är inflammerad. Inte roligt, men inte farligt. Och det finns hjälp att få.

Mediciner hjälper mot mikroskopisk kolit och operation är ovanligt. Diarréer som påverkar din vardag är det vanligaste problemet.

Sök läkarhjälp för att ta reda på om du lider av mikroskopisk kolit eller någon annan magtarmsjukdom.

Vad är mikroskopisk kolit?

En samling kroniska tarmsjukdomar som ger diarré. Diarrén och eventuella magsmärtor orsakas av en inflammation i tjocktarmens (kolon) slemhinna.

Sjukdomarna går i skov, det vill säga i attacker. Mellan skoven brukar problemen vara små, om ens märkbara. Många drabbas bara en enda gång.

Inget botemedel finns, men mediciner kan lindra problemen så att du kan leva ett normalt liv.

De vanligaste formerna av mikroskopisk kolit heter kollagen kolit och lymfocytär kolit.

Kan jag ha mikroskopisk kolit?

Tyvärr är det omöjligt att säga innan du har gjort en så kallad koloskopi där läkaren tar vävnadsprover från slemhinnor i tjocktarm och ändtarm, så kallade biopsier.

En bra start är att se om du känner igen de vanligaste symtomen:

  • Vattnig diarré utan blod. Vid svåra skov kan det röra sig om upp till 1,5 liter per dygn och du måste gå på toaletten upp till 15 gånger. Diarrén kan även förekomma under natten.
  • Svårt att hålla tätt baktill.
  • Ordentligt ont i magen, utan att veta varför eller kunna känna exakt var smärtan sitter.
  • Magen känns uppsvälld. Besvär med gaser.
  • Trötthet.
  • Viktnedgång.

Tänk på att symtom kan vara tecken på andra magtarmsjukdomar. Läs mer under sjukdomar.

Mikroskopisk kolit förväxlas lätt med IBS (Irritable Bowel Syndrom).

Hur tar jag reda på om jag har mikroskopisk kolit?

Kontakta läkare om du känner igen symtomen ovan. Läkaren kommer börja göra en utredning. Det här kan du förvänta dig av första träffen.

Misstänker din läkare en inflammation i tjocktarmen får du göra en koloskopi (en mjuk slang med kamera förs in via analöppningen).

Då tar läkaren vävnadsprover från slemhinnan, vilka analyseras i mikroskop. Detta är enda sättet att konstatera mikroskopisk kolit.

Vem kan få mikroskopisk kolit?

Vem som helst, men sjukdomarna är betydligt vanligare hos kvinnor än män.

Kvinnor i åldern 60-70 år drabbas allra oftast. Samtidigt har en svensk studie har visat att 25 procent av drabbade är under 45 år.

Man har sett att folk med diabetes, glutenintolerans och sköldkörtelrubbningar får sjukdomarna oftare än andra.

500-1000 personer i Sverige får varje år diagnosen mikroskopisk kolit.

Vad orsakar mikroskopisk kolit?

Det vet man inte. Skov kan utlösas av infektioner, andra sjukdomar och vissa läkemedel, till exempel tiklopidin, lanzoprazol, karbamazepin och paroxetin.

Det finns en rad teorier, till exempel att magtarmsjukdom i släkten ökar risken och att bakterier i avföringen som transporteras i tarmarna orsakar inflammationen. Inget är vetenskapligt bevisat.

Kan jag bli frisk?

Nej, sjukdomarna är obotliga och du har dem hela livet.

Du kan däremot slippa besvär. 80 procent som får behandling blir av med besvären inom dryga tre år. Generellt blir skoven färre och mildare efter den första attacken.

De flesta med mikroskopisk kolit lever ett normalt liv.

Att föda barn är inga problem. Chansen att bli gravid är däremot större om sjukdomen är i en lugn period.

Hur behandlar man mikroskopisk kolit?

Mediciner gör det oftast lätt att kontrollera symtomen. Du besväras då inte nämnvärt av sjukdomen.

Medicineringen är väldigt individuell. Din läkare kan behöva prova lite olika vägar innan ni hittar vad som passar din mage bäst.

Några generella punkter:

  • Tar du läkemedel som kan tänkas utlösa skov försöker man byta ut medicinen.
  • Budesonid sätts ofta in vid skov. Det hjälper 80 procent av alla drabbade. Läs mer om kortison här.
  • Immunmodulerande medel sätts ofta in både vid skov och som förebyggande medicin. Läs mer om immunmodulerande medel här.
  • Gallsaltsbindande medel är vanligt som förebyggande medicin. Det gör att avföringen blir fastare. Läs mer om gallsaltsbindande medel här.
  • Särskild kost eller tillskott brukar inte behövas.
  • Vid diarré ska man alltid dricka mycket vätska.

Risken för biverkningar vid medicineringen är liten.

Operation är ovanligt, men förekommer vid svåra fall av främst kollagen kolit. Läs mer om operation i samband med magtarmsjukdomar här.

Ingen fara för cancer

Mikroskopisk kolit ökar inte risken för att du ska få cancer i tarmarna.