AllmänhetVÅRDPERSONAL
Proktit

Proktit

Blod och slem i avföringen? Ont nere till vänster i magen? Det kan vara proktit. Här lär du dig mer om sjukdomen.

VAD ÄR PROKTIT?

En inflammation i ändtarmens slemhinna som går högst 10 centimeter upp från analöppningen.

Proktit ingår i det som kallas IBD (Inflammatory Bowel Diseases), kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar. Här ingår även Crohns sjukdomulcerös kolit och mikroskopisk kolit.

Proktit går i skov, det vill säga i attacker. Däremellan kan sjukdomen vara lindrig eller inte besvära dig alls.

Inget botemedel finns, men mediciner lindrar oftast problemen så att du kan leva ett normalt liv. Operation är väldigt sällsynt.

KAN JAG HA PROKTIT?

Tyvärr är det omöjligt att säga innan du har gjort en så kallad rektoskopi där läkaren tittar på och tar vävnadsprover, så kallade biopsier, från slemhinnan i din ändtarm.

Det finns ett par vanliga symtom:

  • Blod, slem och/eller var i eller på avföringen.
  • Ont i magen, ofta långt ned till vänster.
  • En känsla av att behöva gå på toaletten ofta.
  • Oftast är avföringen normal och diarré är ovanligt (det kan då vara en annan magtarmsjukdom). Förstoppning kan förekomma.

Proktit kommer ofta smygande med korta skov. Långa perioder kan du vara helt utan problem eller bara ha lindriga symtom.

Kontakta läkare om du misstänker magtarmsjukdom.

HUR TAR JAG REDA PÅ OM JAG HAR PROKTIT?

Kontakta läkare om du känner igen symtomen ovan. Läkaren kommer börja göra en utredning. Det här kan du förvänta dig av första träffen.


Misstänker din läkare en inflammation i ändtarmen får du göra en rektoskopi(en mjuk slang med kamera förs in via analöppningen). Din läkare tar då eventuellt vävnadsprover från slemhinnan.

Koloskopi kan också komma i fråga. Då förs slangen högre upp, förbi ändtarmen upp i tjocktarmen. Undersökningen görs om din läkare tror att inflammationen kan sitta i tjocktarmen. Då kan det vara fråga om en annan sjukdom än proktit.

Läs om andra magtarmsjukdomar här.

VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD PÅ PROKTIT OCH ANDRA MAGTARMSJUKDOMAR?

Proktit är lik ulcerös kolit och ytterligare några sjukdomar som man kan säga bildar en grupp: 

  • Proktit är en inflammation i ändtarmen.
  • Ulcerös kolit startar i ändtarmen men går vidare upp i tjocktarmen.
  • Ulcerös proktosigmoidit eller distal kolit är en inflammation som sitter där tjocktarmens böjer sig.
  • Vid vänstersidig kolit går inflammationen upp till där mjälten sitter.
  • Total kolit är en inflammation i hela tjocktarmen.

Proktit kan ses som en mildare form av ulcerös kolit. Proktit kan övergå i Crohns sjukdom och ulcerös kolit, som båda brukar vålla större besvär än proktit.

Utöver gruppen av sjukdomar som kan sägas höra till ulcerös kolit, finns två andra inflammatoriska tarmsjukdomar: Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit. Ulcerös kolit påminner mycket om Crohns sjukdom, medan mikroskopisk kolit kännetecknas av diarréer - men utan blod i avföringen.

Snårigt? Ja, det är det. Läkarna måste därför göra undersökningar för att finna vilken sjukdom det rör sig om. Läs mer om undersökningar vid magtarmsjukdomar här. 
Du kan också läsa mer om andra magtarmsjukdomar.

VEM KAN FÅ PROKTIT?

Vem som helst. De flesta upptäcker sjukdomen i 30-årsåldern.

50 000 personer i Sverige har proktit eller ulcerös kolit.

VAD ORSAKAR PROKTIT?

Det vet man inte. Skov kan utlösas av infektioner, andra sjukdomar och läkemedel.

Det finns en rad teorier, till exempel att magtarmsjukdom i släkten ökar risken och att bakterier orsakar inflammationen. Inget är vetenskapligt bevisat.

KAN JAG BLI FRISK?

Nej, proktit är obotligt och du har sjukdomen hela livet.

Du kan däremot slippa besvär. Mediciner gör ofta att sjukdomen lindras och de flesta lever ett normalt liv.

Att föda barn är inga problem. Chansen att bli gravid är däremot större om sjukdomen är i en lugn period. 

Skov lindras ofta snabbt, för att sedan försvinna helt inom några veckor.

HUR BEHANDLAR MAN PROKTIT?

Mediciner gör det oftast lätt att kontrollera symtomen. Du besväras då inte nämnvärt av sjukdomen.

Medicineringen är väldigt individuell. Din läkare kan behöva prova lite olika vägar innan ni hittar vad som passar din mage bäst.

Några generella punkter:

  • Tar du läkemedel som kan tänkas utlösa skov kommer din läkare försöka byta ut det.
  • Många reagerar bra på så kallade 5 ASA-mediciner. De kan tas som analskum, stolpiller eller klysma (vätska som förs upp med en pip) eller via munnen. Medicinerna används också förebyggande. De minskar risken för nya skov med 70-80 procent och lindrar skov som ändå kan uppstå. En del tar 5 ASA hela livet. Läs mer om 5 ASA här.
  • Kortison sätts ofta in vid skov för att snabbt lindra inflammationen. Analskum brukar ge bra resultat. Läs mer om kortison här.
  • Immunmodulerande medel sätts ofta in både vid skov och som förebyggande medicin. Läs mer om immunmodulerande medel här.
  • Medicin för att göra avföringen fastare ges ibland.
  • Särskild kost eller tillskott brukar inte behövas.
  • Du blir antagligen kallad för att träffa din läkare varje år. Ni ser över medicinering och hur magen mår. Regelbundna rektoskopier är inte ovanligt.

Risken för biverkningar vid medicineringen är liten.

Operation är ytterst ovanligt vid proktit. Läs mer om operation i samband med magtarmsjukdomar här.

INGEN FARA FÖR CANCER

Proktit ökar inte nämnvärt risken för att du ska få cancer i tarmarna. Vid långvarig utbredd proktit är risken lite högre. Därför görs regelbundna rektoskopier

Läs om andra mag- och tarmsjukdomar