AllmänhetVÅRDPERSONAL
Ulcerös kolit

Ulcerös kolit

Vad är ulcerös kolit?

Ulcerös kolit är en tarmsjukdom som tillhör en grupp av sjukdomar som kallas kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar. Sjukdomsgruppen går numera även i Sverige under beteckningen IBD (från engelskan: Inflammatory Bowel Diseases). 
Vid ulcerös kolit drabbas i första hand det tunna yttersta slemhinnelagret i tjocktarmen av en kronisk inflammation. Att inflammationen är kronisk innebär att den har en tendens att återkomma. Om inflammationen är begränsad till ett område längre ned i tjocktarmen, närmare ändtarmen, så kallas den proktit.

De allra flesta som får diagnosen ulcerös kolit kan må bra och leva ett aktivt liv. Inflammationen är kronisk, men symtomen kommer i skov.

Hur vanlig är sjukdomen?

Varje år nyinsjuknar ca 1000 personer av ulcerös kolit i Sverige. Sjukdomen drabbas oftast yngre individer (vanlig sjukdomsdebut är i 15-30 årsåldern).
IBD har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Cirka 50.000 av patienterna med IBD har ulcerös kolit eller proktit.

Hur uppkommer ulcerös kolit?

De bakomliggande orsakerna till inflammatoriska tarmsjukdomar är ännu inte fullständigt klarlagda. Någon form av påverkan från en eller flera yttre faktorer (t.ex. ämnen i kosten, födoämnestillsatser, bakterier eller andra mikroorganismer) tros för närvarande vara den troligaste förklaringen. 
Skador på tarmslemhinnan orsakade av vissa läkemedel eller andra faktorer kan också vara av betydelse för vissa patienter. 
Dessa tänkbara orsaker stör den normala regleringen av immunförsvaret tarmen vilket ger en ökad inflammatorisk aktivitet i tarmväggen. 
Ärftliga faktorer förefaller spela en roll för att inflammationen ska utlösas hos vissa patienter. 
Troligen beror IBD-sjukdomarnas uppkomst på en samverkan mellan en rad olika faktorer, där somliga personer möjligen är mer mottagliga än andra.

Vilka besvär kan man få?

Vid ett skov svullnar tarmslemhinnan, och den blir skör och blöder lätt. Hur pass sjuk man blir beror på hur stor del av tjocktarmen som är inflammerad. 
Ju mer utbredd inflammationen är desto lösare blir avföringen. Detta beror bla. på en försämring av grovtarmens normala funktion att tillvarata vätska. Ibland kommer det bara lite blod eller slem och ingen egentlig avföring vid tarmtömningen. 
I perioder mellan skov av ulcerös kolit kan man vara mer eller mindre fri från besvär.

Vanliga symtom vid ulcerös kolit
• Diarré
• Frekventare tarmtömningar
• Blod i avföringen
• Slem i avföringen
• Ont i magen 
• Försämrad aptit
• Viktnedgång

Besvär från andra kroppsdelar

Ibland kan symtom uppträda på andra ställen än tarmen. Ledbesvär är vanliga och uppträder oftast som diffus värk i händer, handleder eller knän och fötter. Vanligen är ledbesvären kopplade till hur pass sjuk man är i tarmen och hur pass utbredd inflammationen är. 
Ledbesvär kan ibland vara första tecknet på att ett skov är på väg.

Diagnos av ulcerös kolit

Rektoskopi, koloskopi och röntgen samt blod- och avföringsprover är de vanligaste undersökningsmetoderna för att fastställa om man har ulcerös kolit.
Vid rektoskopi förs ett smalt rör i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och även ta vävnadsprov.
När man gör koloskopi för man in en mjuk slang med en kamera för att titta på delar av eller hela tjocktarmen samt ta vävnadsprover. I cirka 10 procent av fallen är det svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom (inflammation i tunntarmen) eftersom många symtom är gemensamma. Det betyder att diagnosen kan komma att ändras.

Sjukdomsförloppet vid ulcerös kolit

Besvären vid ulcerös kolit kommer oftast smygande. Vanligast är att kortvariga, akuta skov följs av längre perioder med mindre besvär eller fullständig symtomfrihet. 
Vissa individer drabbas av hastigt insjuknande och bland dessa kan vissa ha ett snabbt sjukdomsförlopp med svår sjukdomsbild. Denna lilla grupp har oftast en inflammation som involverar hela tjocktarmen.
Hur sjukdomen kommer att utvecklas för enskilda individer är ofta svårt att förutspå. Men ofta gäller att ju mildare förlopp och ju längre tid som går från debutskovet, desto bättre är prognosen.

Behandling av ulcerös kolit

Läkemedelsbehandling

Eftersom man aldrig kan bli helt frisk från ulcerös kolit så är målet för behandlingen att hålla sjukdomen under kontroll med hjälp av olika läkemedel. 
Vid ett skov använder man läkemedel för att häva inflammationen i tarmen. Vilka läkemedel man får beror på skovets svårighetsgrad och utbredning. Det finns inte en bestämd läkemedelsbehandling utan graden av symtom och övriga förhållanden styr valet av behandling. 
För att försöka minska risken för skov, kan man få en underhållsbehandling bestående av antiinflammatoriska läkemedel. 
När sjukdomen befinner sig i ett lugnt skede så kan de flesta patienter må förhållandevis bra, men ibland behövs tillägg av ett tarmreglerande fiberhaltigt bulkmedel för att avföringen ska få en normal eller nästan normal konsistens.

Kirurgisk behandling

De allra flesta med ulcerös kolit behöver aldrig genomgå en operation. Men i vissa fall räcker det inte med läkemedelsbehandling för att hålla inflammationen under kontroll och det kan då bli nödvändigt med kirurgi. Den vanligaste tekniken är att anlägga en sk bäckenreservoar. Man konstruerar då en behållare av en bit av tunntarmen som ansluts till ändtarmsöppningen. Avföringen leds därmed den vanliga vägen och man behåller sin förmåga att tömma tarmen.
Ett annat alternativ är en stomi. Det betyder att man får "påse på magen", antingen tillfälligt för att avlasta tarmen eller som en permanent lösning. Vilken metod som passar bäst är individuellt och de olika alternativen kan oftast diskuteras med ansvarig läkare innan kirurgi.
Läs mer om operation i samband med magtarmsjukdomar här.

Lär dig mer om andra liknande sjukdomar