AllmänhetVÅRDPERSONAL
Vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka (Calicivirus)

Vinterkräksjukan förekommer framför allt mellan november och april. Den är som värst mellan januari och mars, därför kallas den ”vinterkräksjuka”. Många vintrar blir vinterkräksjukan en epidemi i hela samhället. Den är mycket smittsam samtidigt som symtomen ofta slår till snabbt.

Symtom på vinterkräksjukan

När man får vinterkräksjuka brukar man insjukna mycket snabbt och ha besvär med bl.a. illamående, kraftiga kräkningar, diarré och feber. Man kan även få huvudvärk, muskelvärk och buksmärtor. Inkubationstiden vid calicivirus är 12 till 48 timmar. Om symtomen är så svåra att man inte kan dricka och riskerar vätskebrist bör man söka vård, speciellt om den smittade är ett barn eller en äldre person.

Vinterkräksjukan - mycket smittsam

Calicivirus, den grupp virus som brukar kallas för vinterkräksjuka, är mycket smittsamma. I en droppe kräkning eller avföring finns det ca en miljon virus. Det krävs enbart ca 10-100 virus för att bli smittad. Man kan fortfarande smitta andra i upp till två dygn efter tillfrisknande. Ibland kan man smitta andra i upp till tre veckor.

När sjukdom utbryter på sjukhus eller vårdhem är det ofta calicivirus som är orsaken. I vissa fall blir situationen så allvarlig att både personal och patienter smittas och hela avdelningar måste stängas för besök och nya patienter. Det är även vanligt att förorenade livsmedel smittar många människor på en gång.

Immunitet

Immunitetstiden efter att ha haft vinterkräksjuka är kort. Detta innebär att man kan bli sjuk flera gånger per ”säsong”. Hur starka symtomen blir kan även variera vid olika smittotillfällen. Vissa människor (ungefär var femte svensk) är immuna eller har låg risk att smittas av vinterkräksjukan. De kan bli smittade vid flera tillfällen och ändå inte få några symtom. Det är dock inte en garanti för att man aldrig kommer bli sjuk under sin livstid. Virusen muterar och förändras med tiden, och därmed kanske den immunitet man har inte skyddar mot de nya varianterna.

Vinterkräksjukan 2015

Hur allvarlig kommer vinterkräksjukan bli under vintern 2015? Folkhälsomyndigheten publicerar calicivirus-rapporter varje vecka. Dessa kan du läsa här.

Diagnos och behandling

Sjukvården konstaterar vinterkräksjuka genom en klinisk diagnos, i vissa specifika fall kan man ta avföringsprov. Eftersom symtomen ofta är akuta är det viktigt att utesluta att man inte har en allvarlig sjukdom med liknande symtom. Även salmonella, campylobakterier och matförgiftning har en liknande symtombild som vinterkräksjukan.

Om man har vinterkräksjuka läker den ut på egen hand inom några dagar. Det man kan göra är att försöka få i sig vätska i den mån det är möjligt. Små barn, äldre eller personer med försvagad hälsa kan behöva söka vård och få i sig dropp för att undvika vätskebrist.

Hur undviker man vinterkräksjukan?

Det bästa sättet av undvika smitta är en god hygien. Vinterkräksjukan sprids ofta genom t ex dörrhandtag och toalettsitsar. Se till att tvätta händerna ofta, gärna med handsprit, i samband med toalettbesök. Undvik kontakt med smittade personer och att skaka hand under perioder när sjukdomen är som vanligast. Man bör även vara försiktig med livsmedel eftersom en vanlig smittkälla är när infekterade personer lagar eller på annat sätt hanterar mat. Om man har en smittad person i sitt hushåll bör man rengöra toaletten med till exempel klorinlösning och byta handdukar och sängkläder ofta.

När bör man söka vård?

Eftersom det inte finns något botemedel mot vinterkräksjukan utöver att låta viruset läka ut ska vuxna försöka hålla sig hemma för att inte smitta andra. Om man vill ha kontakt med vården kan det vara en god idé att istället ringa sjukvårdsupplysningen för att få svar på sina frågor. Äldre eller små barn kan drabbas av vätskebrist och behöva behandling med dropp.

Man bör söka vård:

  • Om man inte kan få i sig någon dryck och riskerar att få vätskebrist
  • Om man tar mediciner för ett allvarligt hälsoproblem
  • Om man får hög feber och fryser
  • Om man får svåra magsmärtor